ravin-glas

gå vidare
från kyss till kyss till
glas till hand tills det
händer
o det gör det, believe me
du faller o
ja, du landar i glas
för det är så det är

i ravin-glas

kom närmare
från tomglas till tomglas till
hand till kyss tills det
händer
för mina händer blev till
för att fånga dig

you just don't know :)

du har allt jag kan önska mig och
lite lite till
som jag nog inte vill ha
du har skorsten o köksbänk o trappräcke
tomrum o enkelhet o lapptäcke av känslor

jag ser på dig o du
skriker lite, spottar, gråter, somnar o jag
saknar dig då
men jag ser på dig o du
vrider på huvudet, ser på mig, kastar saker o jag
ler mot dig

du är allt jag kan önska mig men
du springer för fort, står stilla för länge, glömmer allt på en gång

men jag vet vad jag vill, för jag tänker inte efter

men du, du vet bara inte riktigt vad du ska göra
med oss

när jag är full

när jag är full
kan vad som helst hända
jag är nämligen väldigt tolerant då
då kan jag tillomed stå ut med dig
din dryga tråkmåns

o sedan efteråt
när jag inte är full längre
då minns jag bara det bästa
o då är jag kär i dig
din fula korkskalle

min ö

vila, min ö
det finns så många ord
ingen storm
ingen storm idag

pila, min ödla
jag väntar på dig
ingen ro
ingen ro ännu

kom hem

kom. kom hem
titta på mina blå saker
o de röda
ställ dig i badkaret o
låt dina rötter andas

kom. kom hem hit
låtsas att du vill
tills du tror det själv
lägg dig på sängen o
låt lakanen tala

o stanna. stanna här hemma

inget som rör mig

det är inget som rör mig
allt går bara förbi
utan att röra vid mig
det finns inget som stör
utom jag själv
o det är det enda jag gör
men jag undrar om det finns någon för mig
så jag slipper vara ensam med en som stör mig
för som jag håller på
o går på
så är det som så
att jag nästan förgör mig

det svarta

jag tänker på dig och
det knyter sig i min mage
alla dina svarta ord som
du kastar och som
jag duckar för men
de träffar
jag tänker på dig och jag
vill glittra i ögonen
men jag kan inte andas
alla dina svarta tankar som
du placerar ut som ett minfält och som
jag försöker att inte trampa fel i men som
alltid alltid sprängs och
nu vill jag inte tänka på dig mer
men det gör jag

oro

du är orolig
du är någons lillebror
men du har förändrats
du är orolig
fram och tillbaka i korridoren
sitta på en stol
'vad är det frågan om?'
säger du
nu är du bestämd
men du är orolig
'har jag gjort någonting fel?'
frågar du
skälver på rösten
är orolig
'har jag gjort något fel?'
'tala om för mig vad det är frågan om!'
skälver på rösten
jag säger att
nej du har inte gjort något, du är ju alltid snäll
'jag är för snäll, eller hur'
du är orolig
något har blivit fel
men det är inte du
det är inte du
som är orolig
inte någons lillebror
som är orolig
du är inte ens här
det finns bara oro här

äntligen

ååååh heeeeeej!
äntligen! jag har längtat så länge nu o
drömt o fantiserat o
nu är du äntligen här så att
jag kan få
sparka in huvet på dig o
slita tarmarna ur din mage
ditt förbannade piss-äckel.
fan vad det ska bli skönt!

nog

nu får det vara nog
jag måste få säga
bla bla bla och
låtsas det är poesi och
sätta konjunktionerna
sist på raden för
rytmen, du vet, rytmen som jag
dansar till inuti men som inte
hörs om man inte
lägger sig ned och
vågar
och jag måste få säga
allt som jag tänker och
bli arg
när ingen bryr sig och kanske
gnälla, du vet, gnälla
sådär som bara jag kan och
som du inte ser om du inte
läser